Idag har jag och bebisen varit på stan! Hälsade på på en kompis jobb en kortis för att få se hennes fina gravidmage. Åh så skönt det är att vara genuint glad för hennes skull! Sen gick vi några ärenden och avslutade med att fika med en jobbarkompis. Såhär i efterhand inser jag att det blev lite mastigt. Nästa gång får jag välja. Fika eller shoppa. Men jag kan ju inte veta innan jag provat, så skuldbelägger inte mig själv för det.

Imorn är sambon ledig! Vilket betyder vilodag för mig.

Det tog oss tre år att få vår älskade pojke. Den ofrivilliga barnlösheten åt upp mig inifrån. Jag gnagdes ner bit för bit av tanken på att leva ett liv utan barn. Kunde inte se hur folk gick vidare efter fruktlösa försök. Vidare till att leva igen, hitta en mening utan barn.

Såhär i efterhand, med en ljuvlig 6månaders kan jag se att barn inte är lösningen på allt. Det går att bli lycklig utan barn och att njuta fullt ut av livet. I många lägen är det till och med enklare, roligare och spontanare utan barn. Man kan resa vart som helst, ta sovmorgon, jobba/träna//träffa vänner ofta och har mer tid för kärleken. Tidigare kunde jag inte förstå folk som frivilligt valde bort barn, tänkte att innerst inne vill de ha barn. De kommer ångra sig. Eller gör det redan. Vilken konstig syn.

Missförstå mig rätt. Jag älskar min son. Mer än något annat. Han är det ljuvligaste och bästa jag vet. Jag väljer honom före allt det där andra. Tusen gånger om. Jag är så fruktansvärt lättad, tacksam och lycklig över att han kom till slut. Men insikten har slagit mig att det hade blivit bra ändå och att alla faktiskt inte vill ha barn. Och det är okej. Man får fortfarande dras med sig själv och sina problem. Barn är ingen lösning på allt.

Hatar att vara vaken på natten. Ända sen utbrändheten kom har jag rubbat sömnmönster. Hatar det. Hatar att vända och vrida i sängen. Trött men ändå sömnlös. Kliande varma eksem. Dålig luft i gästrummet. Hunger. Mest av allt hatar jag hur det påverkar dagarna. Sover bort för mycket tid, för att betala för de vakna timmarna på natten. Blir mörkare i mina tankar när jag inte får sova ordentligt. Känner mig gråtfärdig.