Direktlänk till inlägg 30 december 2014
Vår relation har inte varit i onödan. Även om det är tråkigt att det behövde sluta såhär.
För det första är jag glad att jag vet vem min pappa är, bara det är en pusselbit i att bli hel som vuxen. Jag vet mitt ursprung och släktens historia.
Jag vet också mer om mig själv tack vare att jag iaf till viss del känner honom. Vissa av hans egenskaper har jag ärvt. Vissa av hans livsval skulle jag må bra av att ta efter, iaf lite grann. Han är social, trevlig och lugn. Hans hem är ostädat och han är inte så mycket för att prestera. Hellre njuta och ha det bekvämt. Många bitar är rena kontraster mot mamma. Hennes driv, ordningssinne och ambitioner. Perfektionismen. Det är nyttigt för mig att se att man kan vara på olika sätt och leva på olika sätt. Allt är okej och man väljer själv. Det sociala har jag ärvt av båda. Drivkraften av mamma och lugnet från pappa. Förhoppningsvis kan jag finna en balans mellan perfektionismen och initiativlöshet.
Han säger att han älskar mig. Det är en oerhört viktig bit i det hela. Att jag fick ställa mina frågor och få svar. Även om svaren inte var de jag ville ha. Men ändå, trots engagemang och bristen av ansvar, så älskar han mig.
Det var aldrig mitt fel. Jag duger. Jag är värd att älska. Det är han som är skadad. Vingklippt fågel. Vet inte hur man gör som förälder och förstår inte hur han skadat mig genom sitt oengagemang och sin frånvaro. En väldigt stor pusselbit. Ja, han är en värdelös pappa. Nej, det är inte mitt fel.
Min pappa. Egocentrisk. Oansvarig. Barnslig. Glad i alkoholen. Flyr så fort minsta krav närmar sig. Alltid på hans villkor eller inte alls. Jag har försökt prata ut om det som varit, försökt börja om och utveckla vår relation och jag har erbjudit honom relation med min son. Han är inte intresserad. Det enda han verkar vilja är att träffas vid högtider, för resor och släktträffar. För mig är det fel ände att börja i. Det är som att fira jul med en bekant eller resa bort med en fikakompis. Högtider och resor gör jag hellre med min lilla familj eller med mammas familj som jag är uppväxt i. Som jag är familj med på riktigt. Så han vill inte vara med i min vardag och jag vill inte fira högtider med honom. Svårt att ha en relation då.
jag ska börja ett nytt jobb och det jag lägger min energi på är kläder. Efter sjukdom och föräldraledighet har jag varit ifrån arbetsmarknaden i typ 3 år. Jag har gått i mjukisbyxor osminkad, träffat familj och andra mammor. Inte varit speciellt ofta...
Så åkte sambon och sonen iväg till farmor och farfar. Och jag blev ensam kvar. Behöver egentiden så väl, men saknar dem redan. Inatt hade jag stressdrömmar igen. Har haft det flera nätter rad nu. Legat vaken timmar. Jag behöver vila. Stressa ner. Reh...
min själ längtar efter yoga. Lugnet, stämningen, harmonin, medvetenheten, här och nu känslan och det kravlösa. Att bara få vara. Att få räcka till. Att få utrymme för mig själv. Att investera i min själ. Jag gick på gravidyoga och älskade det, de...
Så har vi haft en vecka ihop hemma. Semester. Vi har varit iväg på två resor och däremellan varit i huset. Huset börjar bli väldigt rörigt nu. Sängarna obäddade, smutsiga strumpor på golvet, toaletter som behöver städas, smulor i köket både på bord o...
Oj oj, hur ska det gå när han börjar dagis? Sagt medan jag traglar i sonen mat. När pappa blir hemma i höst blir det nog mera ordning! Sagt när jag lekt i honom en tugga till. Läste någonstans att perfektionism är ett droppande på barn. Dropp drip...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
|||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 | |||
15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 |
28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|