Att våga be om hjälp. Att ta emot hjälp. Det är modigt. Förr ville jag klara allt själv, självständig utav tusan. Utbrändheten har format om mig. Jag måste inte klara allt själv. Det är så befriande insikt. Det är okej att vara beroende av andra. Andra är även beroende av mig. Jag har omvärderat familj och vänner. Hittat mina prioriteringar, vilka jag satsar på i ur och skur. Vilka som kommer i andra eller tredje hand. Min egen plats i prioriteringsordningen.

Jag och sambon har gemensamt ansvar för sonen. Jag behöver inte klara allt själv. Sambon skulle inte heller klara det själv, trots att han inte varit sjuk. OCH vi har underbara föräldrar, som hemskt gärna vill hjälpa till med sonen. Som ställer in allt annat för att få vara barnvakter. Vi har blivit bättre på att använda det. Det är också enklare nu när han är lite större att släppa honom från sig.

Jag älskar min mamma och styvpappa för att vi fick komma hem på så kort varsel, att de tagit hand om sonen, låtit mig vila, lagat mat åt mig och handlat blöjor. Att de orkar det jag inte orkar, att de så villkorslöst gör det. Tänk vad mycket kärlek vi alla hade gått miste om, ifall jag slitit med att göra allt själv. Ifall jag aldrig smällt in i väggen. För jag förstår ju att det här är höjdpunkten på veckan för dem. Att få rå om och skämma bort dotter och dotterson.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

jag ska börja ett nytt jobb och det jag lägger min energi på är kläder. Efter sjukdom och föräldraledighet har jag varit ifrån arbetsmarknaden i typ 3 år. Jag har gått i mjukisbyxor osminkad, träffat familj och andra mammor. Inte varit speciellt ofta...

Så åkte sambon och sonen iväg till farmor och farfar. Och jag blev ensam kvar. Behöver egentiden så väl, men saknar dem redan. Inatt hade jag stressdrömmar igen. Har haft det flera nätter rad nu. Legat vaken timmar. Jag behöver vila. Stressa ner. Reh...

min själ längtar efter yoga. Lugnet, stämningen, harmonin, medvetenheten, här och nu känslan och det kravlösa. Att bara få vara. Att få räcka till. Att få utrymme för mig själv. Att investera i min själ. Jag gick på gravidyoga och älskade det, de...

Så har vi haft en vecka ihop hemma. Semester. Vi har varit iväg på två resor och däremellan varit i huset. Huset börjar bli väldigt rörigt nu. Sängarna obäddade, smutsiga strumpor på golvet, toaletter som behöver städas, smulor i köket både på bord o...

Oj oj, hur ska det gå när han börjar dagis? Sagt medan jag traglar i sonen mat. När pappa blir hemma i höst blir det nog mera ordning! Sagt när jag lekt i honom en tugga till. Läste någonstans att perfektionism är ett droppande på barn. Dropp drip...