Både igårkväll och imorse bokade jag av saker. Utan ångest eller sorg. Utan att känna mig sjuk. Ingen orkar allt hela tiden. Utbrändheten har gjort mig medveten om mina stress/trötthetssignaler och den har lärt mig vikten av att lyssna på dem. Däremot ställde jag inte in pga utbrändheten utan pga av att jag var /är trött. Jag har en tiomånaders som sover dåligt på nätterna, som är förkyld och som jag aktiverat hela veckan. Man kan vara trött för mindre! Det är okej att lyssna på kroppen, det är okej att ställa in och det är okej att återhämta sig mellan varven. Kanske inte okej, utan livsnödvändigt. För alla människor, inte bara fd utbrända.