Den här bloggen blev inte alls som jag tänkt. Jag såg framför mig hur jag skulle peppa andra att tänka positivt om utbrändhet. Om möjligheter, vägskäl, en mening med allt som sker och tips mot sömnproblem. Visa att det visst är möjligt att bli frisk. Men nä. Mitt behov verkar vara att gnälla och spy ur mig negativitet. En ventil. I verkliga livet är jag oftast positiv. Kanske är det just det, att jag alltid hållit inne med negativitet. Alltid varit den som stöttat andra, varit stark och skakat av mig och förminskat mina egna svårigheter. I vilket fall är jag glad att jag inte lämnat ut bloggadressen till någon jag känner. Det är ingen fördelaktig bild jag visar upp av mig själv, men inte heller hela sanningen. Jag är både och. Både positiv och ledsen, om varandra och samtidigt. Men oftast positiv ;)