Livet är fantastiskt och fullt av roliga saker. Mammalivet är ljuvligt och aktiviteterna man kan göra oändliga. Ibland önskar jag att jag hade mer energi så att jag kunde göra mera roligt. Mer energi så jag orkade ta mig iväg på mer äventyr med bebisen, ensam och som familj. Ändå har jag det lyxigt nu om man jämför med hur lite energi jag haft under utbrändheten. Tänk om jag hade vetat att jag skulle orka allt detta! Undrar om energin kommer fortsätta öka? Jag undrar vad som är normalt? Jag förstår ju att det jag gjorde före utbrändheten var för mycket, ett tempo människan inte håller för. Jag undrar så vilken energinivå jag kommer landa på till slut?

För övrigt har jag ställt in en sak imorrn och helt plötsligt känns livet hanterbart och fantastiskt igen. Tänk så bra det blir när man lyssnar på kroppen.