Sunda Sara

Inlägg publicerade under kategorin utmattningsdepression

Av Sara - 2 januari 2015 16:22

Jag har hittat ett intressant jobb. Kvalificerat och inom min utbildning, men mycket enklare än mitt förra jobb. Några kliv ner på karriärstegen, men på ett företag där det finns utrymme att avancera. Om jag vill det. Senare. Ett företag med bra arbetsmiljö, vad det verkar. Bra förmåner och antagligen samma lönenivå som jag har på mitt gamla jobb. Det är frestande. Vågar jag? Är jag tillräckligt frisk? Vad ska jag säga om utbrändheten? Hur många procent vill jag jobba? Tänk om jag inte klarar det?

Jag vet att jag måste byta jobb för att bli frisk, men vet inte om tiden är kommen än.

ANNONS
Av Sara - 1 januari 2015 12:06

Sambon flänger runt. Suckar. Stressar. Irriterad. Letar. Klä på bebis. Få ner bebis i åkpåse. Hitta egna vantar. Leta bebismössa. Suckande gå in med skor för att hämta regnskyddet. Jag stålsätter mig och tittar bara på. Känner stressen dunka i bröstet. Någon annans stress.

Instinkten är att hjälpa till. Styra upp. Leta reda på. Ta över. Hela min barndom har jag sett mamma stressa och i givakt slutit upp för att hjälpa till. Fått bekräftelse på hur duktig jag är. Blivit extremt lyhörd för andras stress. De gånger jag missade signalerna blev mamma sur, tyst och frös ut mig. Sen fick jag höra att jag borde hjälpa till och förstå när hon behöver mig.

Det är inte hennes fel. Hon älskar mig oändligt. Hon visste bara inte bättre. Likväl är det ett mönster jag behöver göra upp med. Sambon stånkar, suckar och stressar rätt ofta. Tidsoptimist som han är. Skillnaden är att så fort han är klar är han glad igen och allt är bra. Han är inte sur på mig. Suckarna är inte till för mig. De är för honom själv. Han är en sån som gör mycket väsen av det han gör. Oproportionerligt kan tyckas ibland. Men det är en annan historia. Viktiga är att jag står emot impulsen. Att jag vaktar min energi. Jag är trött och behöver vila. Jag måste inte hjälpa till jämt.

ANNONS
Av Sara - 30 december 2014 15:27

Idag mår jag bättre. Har tagit mig ur min svarta bubbla och är ute i verkligheten. Jag vilade hela dagen igår och sov ostört i gästrummet inatt. Det var uppbrottet med pappa som spökade, som behövde bearbetas. Jag har inte orkat innan. Bara lagt locket på. Det gjorde för ont. Jag vågade inte plocka upp bitarna och titta på dem. Idag tog jag mod till mig. Synade alla svek. Vände och vred på allt elände. Det var inte så farligt som jag trodde. Det går att laga. Skadorna och såren han gett mig. Uppbrottet känns som rätt beslut. Det tog mig framåt i processen. Längtar tills jag får prata igenom det med min kurator.

Av Sara - 29 december 2014 15:52

Smärtan i att vara för sjuk för att ta hand om min bebis. Att behöva vila i tystnad, samtidigt som jag saknar bebisen. Att behöva släppa kontrollen och omvårdnaden till någon annan och ta avstånd. Vara ifred. Inte orka. Inte ha tålamod.

Av Sara - 29 december 2014 11:45

Har ställt in lekdejten med bebis och mamma. Är så slut. Så ledsen. Så trött. Så likgiltig. Orkar ingenting. Känner mig svagast i världen. Ringde mamma för att fråga efter barnvakt men hon kunde inte. Ska jag be sambon bli hemma från jobbet? Hatar att vara svag. Hatar att vara otillräcklig. Vill leva.

Av Sara - 29 december 2014 02:55

Halv 3 och jag vaknade utan att kunna somna om. Det är förstås upptrappning som spökar. Hur ska det gå? Vad händer om det inte går? Jag vill så gärna att det ska gå, men det är inte vilja som styr utbrändhet. Älskade viljan som tidigare alltid kunnat ta mig dit jag vill och behöver. Men nu är jag utlämnad till kroppen och själen, de tar ingen hänsyn till yttre påtryckningar och önskningar. Vilket kanske är bra, eftersom jag tydligen inte kunde hantera viljan själv.

Tankarna blandas med funderingar över hur pappa tar avslutet. Hur mamma mår och vad hon har för åsikter efter jul.

Önskar jag bara fick sova. Förstår att jag inte kan räkna med det nu innan upptrappningen är avklarad.

Av Sara - 28 december 2014 17:27

Så jäkla irriterad. Skulle vilja slå sönder något. Trött. Orkar inte med något krångel. Började koka inuti när bebisen inte ville somna och mina krafter rann mellan fingrarna medan sambon drack kaffe. Får skylla mig själv som inte bad om hjälp.

Pressen gör mig gråtfärdig. Hitta bilbarnstol. Sambon vill dricka whiskey med sina bröder (dvs vara borta över natten) och snart ska jag trappa upp till 75%. Imorn har jag bjudit hem en ny vän med bebis och vi behöver städa. Så har jag gjort slut med pappa också. Rätt beslut?

Jag orkar inte. Jag vill inte. Jag är så jävla arg. Irriterad. Frustrerad. Pressad. Känner mig instängd. Som djur i bur. Tror jag har en ångestattack på gång. Hatar hela världen.

Av Sara - 26 december 2014 18:17

Det var ett tag sen, men nu är den här igen och håller mig i gastkramande grepp. Jag mår inge bra idag. Har varit trött, mör och svag hela dagen. Inte orkat bry mig och göra rehabgrejer. Inte orkat vara positiv. Bara legat i soffan, läst bok och förträngt. Bara jag får vila så kommer det kännas ljusare och bättre igen. Vet att jag är långt nere nu och att jag inte ser verkligheten för vad den är.

Presentation

Livet kan aldrig bli som förut efter en utmattningsdepression, men visst borde det kunna bli bra ändå? Här kommer jag skriva om min väg mot balans och ett meningsfullt liv! Fröken duktig får stiga åt sidan och ge plats åt mig själv.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Sunda Sara med Blogkeen
Följ Sunda Sara med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se