Sunda Sara

Inlägg publicerade under kategorin relationer

Av Sara - 24 december 2014 20:36

Tredje dåliga julen på tre år. Alltså sedan jag gick in i väggen. Kan man hoppa över jul? Nä, inte nu när vi har barn. Men det är ett jäkla åkande för att träffa alla möjliga och omöjliga släktingar. Det är fix med julkort, julklappar och julkläder. Det är överstimulerad bebis med alldeles för många klappar. Det är trött mamma efteråt. Stressad mamma före. Mamma som älskar vardag och rutiner.

Av Sara - 24 december 2014 15:48

Sedan utbrändheten har jag blivit väldigt förtjust i vårt hus. Min trygga borg. Naturen runt omkring och promenadslingorna jag kan utan och innan. Hemma. Där jag vet vart allt är och hur det går till. Där jag utarbetat strategier för en fungerande vardag trots utbrändheten. Där livlinorna ligger utkastade lite varstans. Färdigrätter i frysen ifall jag är för trött för att laga mat. Ett tunt täcke ifall jag är varm av ångest och eksem och ett varmt för de normala nätterna. Olika stationer att stimulera bebisen på och busshållsplats runt knuten ifall jag är för trött för att köra bil.

Det blir väldigt tydligt när vi reser bort till våra föräldrar. Minns också samma känsla när vi åkte utomlands. Borta bra men hemma bäst, så sant som det är sagt.

Viktigt för mig:snabb tillgång till mat, frukt, mellanmål och vatten. Helst strypt tillgång på socker. En skön säng med två täcken, min favvokudde, öronproppar och sängkläder i bomull utan tryck. Svalt och mörkt sovrum med bra luft. Promenadslinga, typ elljusspår med lite olika längd efter energinivån för dagen. En tyst och lugn plats att gå undan på, dit inte samtal eller tvljud når.

Förr var inget viktigt för mig. Jag kunde sova hur som helst och ta de flesta omständigheter. Nu är allt annorlunda. Det är fascinerande hur alla godtar. Ger mig det sovrum jag vill, låter mig styra mattider osv. Något som förut ansetts oförskämt är nu tillåtet och uppmuntras till och med. De såg ju hur flisorna flög i kraschen, hur blåslagen jag var, hur lite livsande som fanns kvar. Nuförtiden är kraven väldigt låga på mig.

Av Sara - 24 december 2014 14:23

Morgonens promenad ledde fram till lite olika saker. Bland annat att jag inte ska gå med i kyrkan igen. Jag tror på det kyrkan gör och jag tror på andlighet, men jag tror tyvärr inte på Gud. Inte på det där patriarka med fader och son. Inte på att en man skapade allt och nu sitter på ett moln och tittar ner. Jag tror på karma, naturens läkande kraft och att goda människor träffar goda människor. Jag tror att vi får återse dem vi älskar när vi dör. Jag tror att själen är för evigt även om kroppen är tillfällig. Jag tror att vi förstår och ser allt klart när vi dör. Universum utan slut, hur liv blir till osv. Eller att vi finner ro i att inte förstå och veta. Men, jag tror inte på Gud.

Så fick pappa utrymme i mina tankar igen. Mest ilska nu. Hur han har varit en skitstövel till far i alla år men ändå lyckats ge mig dåligt samvete när jag inte hälsar på så ofta. Hur han försökt lägga skulden på vår dåliga relation på mig. Barnet. Fy fan för honom.

Av Sara - 24 december 2014 02:29

Sedan smällen i väggen har jag blivit så känslig. Svårt för att bita ihop och ignorera saker. Kanske har jag gjort det tillräckligt i mitt liv. Vänder och vrider i gästsängen hos föräldrarna, det känns som att sova på betong. Så hårt. Gör ont i kroppen. Kroppen vaknar av den obekväma sängen och tankarna tar sin chans att snurra igång. Perfektionen här hemma. Egengjorda julgrupper, genomtänkt inredning, mammas motvilja till kladdet vid bebisens grötätande och hennes fräsande åt mannen när han inte gör exakt på hennes sätt. Familjen som jag bara tillhör halvt. Iaf biologiskt. Hur jag inte längre har någon pappa. Är jag så utanför som jag trott? Alla är glada att vi kom. Speciellt att bebisen kom. Min högsta önskan denna julafton, att bebisen ska slippa uppleva skilda föräldrar.

Av Sara - 22 december 2014 19:03

Slutkörd. Det här med att säga upp kontakten med en förälder gick inte obemärkt förbi. Oj vad trött jag är idag. Trött och frusen. Tankar har flimmrat förbi med barndomsminnen, bra och dåliga. Mest dåliga. Det dåliga samvetet försöker komma åt mig. Får man verkligen göra såhär? Sambon tröstar och säger ja, det fanns inget val. Tankarna vandrar vidare till hur pappa mår och tar det hela. Påverkas han alls? Är han ledsen? Tycker han att jag är löjlig? Men hans reaktion, hans känslor och hans liv är hans eget ansvar. Jag behöver bara ta ansvar för mig själv (och bebisen) och vi får det bäst såhär. Bläddrar i dagboksnoteringar och ser att jag snurrat i göra slut tankar minst ett års tid. Samma sak som upprepas. Jag blir mer ledsen än glad. Jag känner mest dåligt samvete, fast det är han som gjort fel.

Av Sara - 22 december 2014 11:41

Det är vackert ute idag. Solen skiner och det är lite disigt. Det faller droppar från träden. Det känns som tecken. Jag känner igen mina känslor i vädret. Solen och det vackra som visar att jag tagit rätt beslut. Det ljusa som visar att allt kommer bli bra. Regndropparna som föreställer sorgen. Sorgen över det som blev fel och över det som aldrig kan bli.

När jag närmade mig hemmet hade droppandet avtagit. Tecken på att smärtan kommer släppa och ge utrymme för mer ljus. Senare. När tiden läkt såren.

Av Sara - 22 december 2014 05:29

Hade egentligen inte förväntat mig annat. Fem timmars sömn är rätt hyfsat med tanke på gårdagen. Det är ingen panik eller katastrof. Vi har inga planer idag eller imorgon, utöver min klipptid idag. Så det finns möjlighet till återhämtning, vila och sömn senare.

Av Sara - 21 december 2014 21:55

Att bryta med sin pappa. Det liksom värker i hjärtat och sorgen breder ut sig i tomheten som fanns innan. Jag hoppas sorgen kommer lätta, ge med sig och blekna bort med tiden. Jag hoppas det är värt det. Att det här inte gör mer ont än vad den ständiga besvikelsen gör. Att jag nu kan få ro.

Presentation

Livet kan aldrig bli som förut efter en utmattningsdepression, men visst borde det kunna bli bra ändå? Här kommer jag skriva om min väg mot balans och ett meningsfullt liv! Fröken duktig får stiga åt sidan och ge plats åt mig själv.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards